Saknaden efter Pondus kommer att ta tid att vänja sig vid.
Allra värst är det för min dotter Frida och hennes sambo David, eftersom Pondus bodde hos dom.
Kvällar och mornar är värst säger hon. Pondus var ju nästan varje dag hemma hos oss, så vi saknar hans glädje.
Sen var det ju Pondus och jag som åkte land och rike runt på utställningar, och det känns så sorgligt att aldrig mera få uppleva det. Men det är baksidan av att leva med hundar, att man en dag måste skiljas från dom...
Veterinären kunde garantera att det inte var ärftligt på något sätt, så det känns ju skönt.
Men livet går ju vidare som man säger, men vi kommer aldrig att acceptera att han gick bort alldeles för tidigt.
Imorgon ska jag och Tyra till Madde på trimkurs, det ska bli roligt, Bernhard kommer att vara där bla.
Frida och David flyttar till Linköping nästa vecka, dom har köpt hus i Linghem, så jag kommer att sova där inatt så jag slipper åka hemifrån så tidigt i morgon bitti. Det finns ett så gulligt gästrum i en byggnad på tomten som jag ska inreda som en "sommarstuga" till mig och Peter. Är ju ganska ofta i Linköping och det är bra att ha en övernattningsmöjlighet där.
Igår när vi satt på altanen så började ett äppelträd i kohagen att skaka så väldigt. Sprang in och hämtade kameran.
Ingen kan säga att kossor inte är smarta i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar